Det jag skrev om igår, lite kryptiskt, var att vi bytt tomt. Japp, efter mkt vånda, många diskussioner ringde vi några samtal och bytte tomt. Faktiskt bytte sida om stan.

Tomten är 200 kvm mindre men ligger lika nära skogen, en underbar trollskog.

Vi kommer att bygga vår hus i Örtagården. I samma område finns massor av barn födda 2007, precis som vår dotter. Många föräldralediga, folk på samma nivå som en själv (med det menar jag småbarnsåldern)

Och våra närmaste vänner bor två gator bort....

De slutliga ritningarna har nu gått till Mälarvillan och på torsdag är det möte Nu är vi nöjda, efter att ha flyttat på saker o ting typ en miljard gånger.

På torsdag får vi en kalkyl, saker att fundera kring. Men kommer vi överens så är iaf vi redo för avrop! Nu börjar det verkligen hända grejer.

Maken har idag talat med en marksnubbe. Han ska provborra och testa vår mark...håll tummarna..vill inte påla, vill inte påla...

Mmm, så känns det, eller bör det kännas när man bygger hus. Det får inte finnas en tiondels procent i kroppen som tvekar, som undrar.

Men det har det funnits, iaf nån minut varje dag.

Det är skolorna jag tänker på.

Eller jag förresten.

Jag hade talat med en väninna, blivit ganska lugn, iaf för stunden.

Sen dök det upp en möjlighet, en gammal dröm som vaknade till liv och dammades av.

Häromdagen var det maken som förde det där med skolorna på tal. Att det inte kändes bra. Varför skulle vi välja bort det vi VET är det allra bästa för vår lilla tjej.

Att inte behöva oroa sig.

Så gick diskussionerna.

Fram tills igår.

Nu har vi tagit steget.

Vi har gjort det som jag alltid velat men som vi kanse ine rikitigt vågat drömma om.

Tagit reda på fakta, hanterat fördomar.

En person i mitt liv kommer bli så ledsen, så besviken. jag vet det är jag också förstås.

Men nu finns inte ens tiondels procents tveksamhet. Massor av barn födda 2007, blivande klasskamrater...dagis på samma gata..skogen runt knuten fortfarande..

Under veckan ska allt bara bekräftas, skriftligen, telefonsamtal ska ringas, dagiskö ändras.

Förhoppningsvis får vi även träffa Mälarvillan för nu vill vi komma igång med ansökan om bygglov mm. Nu vill vill bygga, nu vill vi ha vårt drömhuset, på drömtomten, i drömstadsdelen...

Vi har kommit hem...

Nu har vi ändrat i ritningarna, mejlat iväg och arkitekten är nästan klar. Då ringer maken till Mälarvillan för att få en ungefärlig kostnad. De ser ut som om vårt drömhus blir alldeles för dyrt :((((

Men det måste gå på nåt sätt, även om vi kanske måste välja bort vissa saker.

Kan inte tänka mig att det ska vara så stor skillnad i pris mellan ett hus på 160 kvm jmf med 195 kvm. Det kan inte vara det! Det innebär ju inte ett extra badrum, eller ett extra kök. Det är kontruktionen som skiljer. större platta bl a.

När vi tänker på hur det kändes att gå in i ett hus som är 90 kvm jmft med huset som var 120 kvm på nv, vilken skillnad, Det ena kändes som att komma hem medan det andra kändes som att, det var för litet, ett rum för lite, för många väggar, instängt. Då kan vi ju lika väl bo kvar här.

Maken och jag är nog ganska överens om att vi vill ha HUSET med stort H. Med det menar vi absolut inte nån lyxvilla. Om inte kan det vara. Dessutom tänker vi inte skuldsätta oss upp över öronen. Vi planerar en adoption till, att en av oss kan arbeta deltid...

Ritningarna, ja det enda vi kan säga om dom är att orginalet Villa Nybro från Smålandsvillan är finare. Det där med förhöjt väggliv, 27 graders lutning, ja det gör att hela den där moderna känslan över huset går förlorad. Fast det ska ju tilläggas att höja vägglivet är ett 'billigt' sätt att öka boytan. Fönstrena vi valt till är dock rktigt snyggt..

Men å andra sidan blev skillnaden i boyta bara 20 kvm, 195 kvm vs. 211 kvm. inte mkt.

Nä det blir till att fundera mera, invänta arkitekten och nytt möte md mälarvllan. V ve ju att de tänker smart och vi känenr att de säkert komemr hitta lösningar som gör att vi får vårt drömhus. Så vi är ganska lugna.

Det finns så många fina hus att välja mellan. Det är en djungel att ta sig igenom. Men om man väl lyckats hitta något som stämmer med en gång (läs för 3 år sedan) så ska man ju satsa på det och inte kompromissa bort det hela. Vad är då meningen med att bygga nytt?

Så kanske vet vi mer om en vecka, kanske om två.

Vi tänker fortf att huset borde vara klart nån gång i juni. För mälarvillan verkar kunna skynda på bygglov iom att d är ett lokalt företag. Det känns oxå tryggt! En annan sak, Mälarvillan är alltid tillgängliga och Anders vår kontakt håller sig positiv trots våra ändringar och svängningar så därför känns det som om de bryr sig om att vi faktiskt blir nöjda. Eller inte bara nöjda utan älskar vårt nya hus.

F tycker att det är jättekonstigt att 90% av hennes leksaker är undanplockade iom visningarna. Hon har flippat totalt idag, hittat på en massa hyss. Hade hon haft en snickarboa, ja då hade hon suttit där hela dagen, det vill jag lova...

Det var nuläget för den här gången.

Det gick bra idag! Mycket folk och hårt slit innan. Men vi är nöjda glada och spända. Visning på onsd oxå, sen vet vi hur det ser ut.

Min underbara vän J kom och homestylade med mig, åh vad fint huset var, fasiken tom jag skulle kunna tänka mig att flytta in ;)

Nu ska vi bara försöka hålla ordning i tre dagar...

Nu är huset så fint så fint, allt är på sin plats, inte en grej för mycket, det doftar rent och kranarna glänser.

MEN...entrén ser för j--vlig ut! Görsta intrycket är ju viktigt, så imorgon är det jag som åker till skogs och plockar med mig mossa, pinnar, kottar, ljung, lingonris o annat smått o gott som man kan göra fint av.

På onsdag är det också visning men på kvällen så vi kommer nog städa light då samt bara plocka undan.

Håll tummarna inför visningen imorgon! Det här är så spännande!!!!

http://www.vedhall.se/galleri/gallery.inc.php?mghash=c62a6c7bb7f5ec1e44d3d807d4d5917b&mggal=1&mgpage=15

http://www.lundinskok.se/?articleId=641&lang=SE

Idag när jag o F var hos en go vän telefontrakasserades jag av maken, RITNINGARNA hade kommit!!! Han var i eld o lågor och ville att jag skulle rtitta på dem, berätta mm mm

Men vi har inte hunnit än. Det är full fart här, F är igång, fnissig som aldrig förr och nu badar hon.

Ska fota dem så att ni får se men orkar nog inte ikväll. Men det ser bra ut..det är stort...210 kvm...stor carport, stort förråd...

Soffan blir iaf kvar, punkt slut.

Funderar nu mest över uteplatsen som vi gärna ser att vi får till så att vi åtminstone inte behöver ha nya utemöbler mitt i lervällingen. Jag vill ha marksten som uteplats, så himla snyggt, Thomas vill ha altan, 'för det har man ju' är hans argument...

I övrigt får det ta den tid det tar. Gräsmattan sår vi nog, trots att vi lagt in rullad gräsmatta i kalkylen. Men de pengarna det finns mycket man kan göra annat för...halvvägs till Sydafrika t ex

Vill iaf fixa till lekstugan åt F, gungställning och sandlåda. Nån som känner nån som vill sälja en beg lekstuga som jag kan pimpa till?

Sen hittade en vän till oss ett ställe på nätet som har 6-åriga träd, större alltså. Lite dyrare per träd men det räcker ju med en 4-5 stycken så att vi åtminstone har nåt tak i trädgården (man snackar tak, vägg o golv när man planerar en trädgård)

Nu ska jag titta på ritningarna...

Häromdagen träffade jag och F en gäng andra familjer som också fått sina barn från SA. I denna diskussion uppkom skolläget för de barn som bor på vårt blivande område och som ska börja högstadiet.

Jag blev kall. För det visade sig att den skola som blir naturlig för F är en skola jag INTE vill att hon ska gå i. Visst det ligger långt fram i tiden men självklart ser man till skolsituationen när man väljer bostadsområde.

Så jag ringde en vän.

Blev lugn.

För under de 11 år som det dröjer kommer hon

1) gå på stans typ bästa dagis och skola år 1-5 först

2) Idag kan man ju välja och vraka mellan skolor i stan.

Dessutom kommer säkert vi föräldrar att gå ihop och försöka hålla ihop kompisarna så gott det går, även in på högstadiet.

Många föräldrar kanske inte tänker i dessa banor. Men det vore konstigt om inte jag gjorde det. Självklart läser jag skolors kvalitetsredovisingar, jag är ju lite jobbskadad..

Ibland vet jag kanske för mkt om vissa skolor. T ex vet jag numera vilka tre skolor som är högrepresenterade hos det centrala Familjecentrum nere på stan. De är inte de skolor man tror utan snarare de skolor man aldrig skulle ha trott det om, de fina...

Min egen skola t ex, var ju kass för 10-15 år sedan, nu är det en av stans bästa högstadieskolor. Så saker o ting ändras ju.

Därför är det en trygghet att veta att vi kan välja fritt när den dan kommer, jag kör gärna runt F till andra sidan stan om det krävs.

Hon kan bara inte hamna på en skola där hakkors ritas på rutorna....

Väntan...på arkitekten. Det händer inte så mycket här just nu. Vi väntar på att få vår nybyggnadskarta, fick visserligen en men inga skalor är utsatta så vi måste vänta på den riktiga.

Väntar även på husritningarna, från arkitekten, så att vi kan bestämma oss för vilket hus vi ska bygga, och får reda på vad hela kalaset m tomt kostar.

Måste även ringa en marksnubbe som kan borra lite på tomten för att se om det beh pålas...

Både markarbete och fyllnadsgrus är sk mörkersiffror, man vet inte vad som behövs innan man börjar. Därför måste det också in i kalkylerna.

Att bygga hus kostar alltid mer äv vad man tror.

Men vi har satt en lånegräns, dvs hur mkt vi ska ha som lån när vi lagt in vinsten från vårt nuv hus, när vi räknat med alla extra kostader, tomten, trädgården, gräsmattan, carport, altan osv.

Poolen struntar vi i. Visst det skulle vara fint o mysigt, men jag menar om vi vill bada så åker vi med all sannolikhet ut med båten. Sen tänk om det skulle hända nåt, Ottos mamma dog ien pool, hon hoppade i, hamnade under skyddet och drunknade..fy

Det stora dilemmat nu är färgsättningen. Ska vi ha det som vi har det nu eller ska vi byta ut soffan och gå på mer bruna linjer? Vår soffa kan lite för stor och det kommer vi inte veta förrän vi står där. Tänk om vi då valt golv, kakel mm efter den grå-vita linjen. Så ska vi byta soffa och köper då kanske en mörkbrun.

Jag frågade T vilket rum i vårt hus som är hans favorit, då sa han sovrummet för att han gillar det bruna...han inser inte riktigt att hans älskade soffa då hänger på en tunn tunn tråd, hehe

I-landsproblem finns det gott om under ett husbygge som ni kanske märker.

Idag ska jag pimpa huset på utsidan inför visningen på söndag. Lite granris ska plockas. Redan har det börjat gå förbi folk här på kvällar o dagar, ja sen huset kom ut på hemnet. Helt galet...men jag vet, jag har ju gjort så själv.

Over and out